En förälskad hjärna

31 januari 2018

I will always love you

Can´t help falling in love
We found love
Silly love songs
Bleeding love
It must have been love
I want to know what love is
The power of love
All you need is love

Listan på musik som handlar om kärlek skulle kunna fortsätta hur länge som helst. En lista över all poesi och litteratur om kärlek skulle säkert bli minst lika lång. Kärlek, oavsett om det är lycklig eller olycklig sådan, är ett återkommande tema som aldrig verkar bli dammigt eller ointressant. Oavsett var i världen eller när i tiden, verkar kärlek alltid vara spännande. Man kan hitta kärlek inom alla möjliga konstformer. Film, musik, poesi, litteratur och teater är några konstformer som inte sällan domineras av det gemensamma temat. Vi sjunger om kärlek. Vi längtar efter kärlek. Vi lever för kärlek, vi dödar för kärlek och vi dör för kärlek.

Det kanske inte är så konstigt att kärlek tar upp mycket plats inom populärkulturen med tanke på hur starkt vi reagerar och hur beroendeframkallande det faktiskt är. Under en förälskelse har vi en tendens att bli rent av uppslukade av den andra personen. Plötsligt kan du inte sova, inte äta eller tänka på något annat än just den personen. Allt annat blir mindre viktigt. Du kanske har svårt att hitta något som helst fel med personen, för allt är ju så bra. Förälskelsen är dock starkare än vad den är varaktig. Förälskelsefasen kan pågå mellan några veckor och ett och ett halvt år innan kroppen säger ifrån då det tar så mycket energi. I vissa fall betyder det slutet för en relation men i andra fall har förälskelsen övergått till en mer varaktig kärlek. Kärleken har då övergått från passionerad kärlek till romantisk kärlek och är viktig rent evolutionärt för att hålla ihop ett par längre än vad sexuell lust och förälskelse räcker. Det finns en ytterligare stark kärlek, nämligen moderskärleken/ kärleken i familjen, som är den kraft som håller ihop en familj.

När hjärnan blir förälskad
Under en förälskelse är det inte ovanligt att vi blir modigare och nästan dumdristiga. Man vågar plötsligt ta större risker än vanligt. Det är inte så konstigt med tanke på vad som händer i vår hjärna. Det är nämligen så att aktiviteten sjunker i hjärnans prefrontala cortex och gör då att vi får svårare att agera rationellt, samt sämre förmåga att fatta beslut och vara logiska.

En annan del av hjärnan som får lägre aktivitet under en förälskelse är amygdala i känslohjärnan. Amygdala får oss att reagera på faror och hot, men denna funktion försämras alltså när man är nykär. Kombinationen av dessa effekter gör således att vi blir mer villiga att ta större risker, kanske för att vi ska våga ta steget och chansa för att göra bättre intryck och vinna kärleksintressets gillande.

Att bara tänka på den man är förälskad i får signalsubstansen dopamin att flöda. Dopamin är ett hormon som har en viktig roll i hjärnans belöningssystem. Det ger signaler som gör oss glada och lugna, det reglerar bl.a. vakenhet och entusiasm och får oss att vilja göra saker och njuta av det. Dopaminet i hjärnan ökar vid njutning. Denna signalsubstans frisätts av exempelvis fysisk aktivitet, mat, alkohol, sex, socker, förälskelse och droger som amfetamin. Ruset som kan upplevas under en förälskelse är alltså inte helt olikt effekterna av narkotika och är faktiskt beroendeframkallande, trots att det “bara” är en känsla.

Samtidigt som dopaminet framkallar massa sköna känslor när man tänker på den där personen, upplever hjärnan en ökad mängd stresshormoner som får hjärtat att slå snabbare och blodtrycket att öka. Dessa är effekter som har viss likhet med effekterna från användandet av beroendeframkallande medel som metamfetamin.

En annan process i den förälskade hjärnan är att nivån av signalsubstansen serotonin sjunker. Serotonin ger lugn, tillfredsställelse och en känsla av att ha kontroll. Låga nivåer av serotonin innebär alltså bl.a. oro och ångest. Känslan av att ha kontroll på läget minskar och vi kan då bli extremt svartsjuka eller till och med tvångsmässigt fixerade vid personen vi är förälskade i. En kraftigt sänkt nivå av serotonin hos förälskade personer skiljer sig faktiskt inte så mycket från nivåerna hos personer som lider av depression, tvångssyndrom eller är tvångsneurotiska. “Kär och galen” sjöng Ulf Lundell. Han kanske inte var helt fel ute.

Olycklig kärlek
Kärlek kan minst sagt vara beroendeframkallande, men värst är det när det kommer till olycklig kärlek. I hjärnan liknar olycklig kärlek ett missbruk av till exempel kokain. Liksom andra missbrukare visar avvisade älskare en intensiv vilja och längtan efter att få sin drog, och liksom att missbrukaren av kokain upplever ångest utan sin drog upplever den olyckligt förälskade personen separationsångest när denne är utan sin drog. Men i det här fallet är drogen en annan person. Behovet och beroendet blir starkare när den älskade inte längre är inom räckhåll. Efter att ha blivit lämnad eller avvisad känns kärleken ännu djupare. Som den romerska poeten Terrence uttryckte det; “The less my hope, the hotter my love.

Monogami
Vår vilja att leva med en enda partner är något som kan förklaras kemiskt. När man börjat få positiva upplevelser med en specifik individ registreras det i minnet och blir beroendeframkallande. När man tänker på personen frisätts dopamin och positiva minnesbilder dyker upp. Men för att monogamin ska hålla gäller det att förälskelsen övergår till en djupare kärlek då dopaminets roll övertas av hormonerna oxytocin och vasopressin. Förälskelse och lust hör nämligen ihop med dopamin. Det här går att observera i försök på försöksdjur som fått en dos av dopamin. Följden blev att denne snabbt övergav sin partner för att para sig med andra hannar. Oxytocin däremot ger en känsla av samhörighet, lugn och lycka och får personer att knyta ett starkare band till varandra. Oxytocin är även det hormon som är verksamt under anknytningen mellan en nybliven mamma och hennes barn under amning. Vasopressin håller lusten till fortplantning i schack och bidrar till att parterna då är trogna mot varandra. I ett experiment där aphannar fått en spruta med vasopressin blev följden att de blev trognare och till och med började ta hand om ungarna.

Så kärlek är inte så enkelt utan i allra högsta grad en cocktail av signalsubstanser och efter ett tag något som håller oss människor samman. Så viktigt, så obegripligt svårt ibland.

The less my hope, the hotter my love.

 

Leave a Reply

  • (will not be published)